En erfaren tolk lär sig snabbt att språk sällan är den största utmaningen i ett tolkuppdrag. Föreställ dig en person i tolkrummet som är libanesisk, muslim, kvinna, läkare, ensamstående förälder och homosexuell. Hon har lämnat Libanon efter att ha anklagats för samröre med en främmande makt och söker nu asyl i Sverige. Redan innan hon har sagt mer än några få meningar kan hennes berättelse väcka associationer, känslor och föreställningar hos människor omkring henne.
För tolken börjar den verkliga utmaningen här. Inte i språket, utan i förmågan att möta människan utan att låta de egna erfarenheterna, värderingarna eller antagandena färga kommunikationen.
Varje människa som sätter sig i ett tolkat samtal bär med sig en historia. Bakom varje röst finns erfarenheter, värderingar, relationer och tillhörigheter som tillsammans formar den person som tolken möter. För den professionella tolken handlar uppdraget därför om mer än att förstå språk. Det handlar också om att förstå att människor ser på sig själva på olika sätt och att dessa självbilder kan påverka hur de uttrycker sig.
För tolken är detta en av yrkets mest komplexa professionella utmaningar.
Identitet är mer än nationalitet
När man talar om identitet tänker många först på nationalitet eller etnicitet. Men identitet är betydligt bredare och betydligt mer komplex än så.
Föreställ dig två män som båda talar arabiska, är ungefär lika gamla och kommer från samma land. För en utomstående kan de verka nästan identiska. Men när de samtalar framträder två helt olika människor. Den ena beskriver sig främst som advokat, småbarnspappa och engagerad i sin lokala förening. Den andra talar om sig själv som kristen, musiker och nyinflyttad till Sverige. De delar språk och nationalitet, men deras identiteter ser helt olika ut.
Det illustrerar en viktig insikt för tolkar: identitet handlar inte bara om vem vi är, utan också om vilka grupper, värderingar, erfarenheter och sammanhang vi känner tillhörighet till.
Identitet kan beskrivas som summan av de egenskaper, erfarenheter och tillhörigheter som människor använder för att förstå sig själva och bli förstådda av andra. Den hjälper oss att besvara frågor som:
• Vem är jag?
• Vilka är mina?
• Var hör jag hemma?
Samtidigt handlar identitet inte bara om inkludering utan också om avgränsning. Varje identitet skapar ett ”vi”, men också ett ”inte vi”. En person kan identifiera sig som kurd snarare än arab, som ateist snarare än religiös, som stockholmare snarare än landsbygdsbo eller som tolk snarare än översättare. Det innebär inte nödvändigtvis att man tar avstånd från andra grupper, men identiteten hjälper individen att definiera sin egen plats i världen.
För tolken är detta särskilt viktigt att förstå. När människor berättar om sig själva beskriver de ofta inte bara fakta. De beskriver vilka de anser sig vara. Om en klient säger att han är palestinier, att hon är syrian, att någon är transperson eller att en annan är muslim handlar det inte bara om information. Det handlar om självbild, tillhörighet och ibland om erfarenheter som format hela personens liv.
I mötet med människor blir det tydligt att identitet formas av många olika tillhörigheter och erfarenheter. I praktiken bär de flesta människor på flera identiteter samtidigt. En person kan vara palestinier, svensk medborgare, muslim, kvinna, läkare, mamma och företagare på samma gång. Vilken identitet som blir viktigast i stunden avgörs av sammanhanget och av individen själv.
En professionell tolk behöver därför vara medveten om att identitet inte är något statiskt. Den förändras genom livet. I vissa situationer kan religion vara den viktigaste identiteten. I andra kan yrket, familjerollen, könsidentiteten eller nationaliteten stå i centrum. Det är alltid individen själv som avgör vilken identitet som är relevant i stunden – aldrig tolken.
Kanske är det därför identitet är ett av de mest fascinerande ämnen en tolk kan möta. Bakom varje språk finns en människa. Och bakom varje människa finns en unik kombination av identiteter som tillsammans berättar historien om vem personen är. Det är den historien tolken måste kunna möta med nyfikenhet, respekt och professionell neutralitet.
För de flesta människor är identiteten en självklar del av livet. Vi tänker sällan på den förrän någon ifrågasätter den, missförstår den eller försöker definiera den åt oss. För tolken uppstår den professionella utmaningen när den egna erfarenheten möter någon annans identitet. Det är då risken för antaganden uppstår.
När tolken tror sig veta
En vanlig fallgrop är att tolken omedvetet utgår från sina egna erfarenheter.
En arabisk tolk som själv vuxit upp i en konservativ miljö kan möta en klient med en helt annan syn på familj, religion eller könsroller. En tolk som identifierar sig starkt med ett visst land kan möta någon från samma land som ser på historia, kultur eller politik på ett helt annat sätt. En tolk som vuxit upp med traditionella normer kring kön och familj kan möta personer vars livsval ser helt annorlunda ut.
Problemet uppstår när tolken börjar tolka människan istället för orden.
Professionell tolkning bygger på att tolken förmedlar det som sägs, inte det som tolken tror borde sägas. Tolken ska inte korrigera, förklara, värdera eller anpassa budskapet utifrån egna erfarenheter. Uppdraget är att återge kommunikationen så korrekt som möjligt.
Tolkens egen identitet
Den kanske viktigaste identiteten i tolkrummet är tolkens egen.
Alla tolkar bär med sig erfarenheter, värderingar, kulturella referensramar, sympatier, antipatier och ibland även fördomar. Det är en del av att vara människa.
Professionalism handlar inte om att sakna sådana erfarenheter. Professionalism handlar om att vara medveten om dem.
Detta är också en viktig del av tolkens neutralitet. Många tolkar inleder sina uppdrag med att presentera sig och förklara att de är neutrala. Men neutralitet är inte bara något man säger i början av ett samtal. Det är något som måste synas i hela tolkens närvaro: i ordvalet, kroppsspråket, blicken, tonfallet och i hur mycket av den egna personen som får ta plats.
Men tolkens identitet påverkar inte bara hur tolken uppfattar andra människor. Den påverkar också hur andra människor uppfattar tolken.
Inom arabiska tolksituationer kan små detaljer avslöja mycket mer än man först tror. Ett sätt att hälsa, ett ordval, en dialekt, ett smycke, ett kors runt halsen, en hijab, en keps med en symbol, en accent eller till och med ett efternamn kan väcka associationer hos klienten eller den som beställt tolkningen.
Klienten kan börja fundera över vem tolken är. Vilket land kommer tolken från? Vilken religion tillhör tolken? Vilken politisk uppfattning har tolken? Tillhör tolken samma grupp som jag eller någon annan grupp?
I samma ögonblick flyttas en del av uppmärksamheten från samtalet till tolken.
Det innebär inte att tolken måste dölja sin identitet eller upphöra att vara den person han eller hon är. Men det innebär att tolken behöver fundera över vilka signaler som sänds ut i tolkrummet och hur de kan påverka kommunikationen.
Under mina år som tolk har jag många gånger ställt mig frågan: Vem är jag just nu? Och hur syns det?
Frågan handlar inte om vem jag är som privatperson. Frågan handlar om hur mycket av min identitet som behöver ta plats i detta rum för att uppdraget ska fungera så bra som möjligt.
En professionell tolk strävar ofta efter att reducera sitt eget identitetsuttryck. Inte därför att identiteten är oviktig, utan därför att uppdraget handlar om någon annan. Ju mindre klienten och samtalspartnern behöver fundera över tolken som person, desto lättare blir det för dem att fokusera på varandra.
Identitet som professionell utmaning
Den professionella tolken behöver inte förstå varje identitet fullt ut. Inte heller behöver tolken dela klientens världsbild.
Men tolken måste kunna förmedla klientens ord med samma respekt och precision oavsett vem personen är.
Kanske är den högsta formen av professionell tolkning inte att vara osynlig, utan att göra sig själv så lite betydelsefull som möjligt för samtalet.
Den ideala tolksituationen uppstår när klienten och samtalspartnern nästan glömmer att tolken finns där. De tittar på varandra, inte på tolken. De talar med varandra, inte till tolken. Kommunikationens fokus ligger på budskapet och relationen mellan de två människor som möts.
Tolken finns fortfarande där. Tolken är helt avgörande för att kommunikationen ska fungera. Men tolkens person, identitet, åsikter och erfarenheter tar inte plats i rummet.
Det är ett ideal som kanske aldrig kan uppnås fullt ut. Men det är ett ideal värt att sträva efter.
När det lyckas uppstår det som är kärnan i professionell tolkning: inte bara en överföring av språk, utan en möjlighet för människor med olika bakgrund att faktiskt förstå varandra.