
Det är sen eftermiddag i ett trapphus i ett miljonprogramsområde. En vattenläcka har rapporterats flera gånger men inget har hänt. Fastighetsskötaren har precis kommit upp för trapporna. Den unge mannen sitter på räcket, med mobilen i handen, och är den som tidigare lovat att “kolla läget”.
kommunal fastighetsskötare, 58 år:
”Du, grabben, det här funkar inte. Du kan inte bara glida runt och tro att allt löser sig. Någon måste ta tag i skiten, annars går det åt skogen.”
19 år, uppvuxen i förorten:
”Ey, chilla lite, wallah. Du gör det fett stort, det är inte så deep som du tror. Jag var här nyss, allt såg lugnt ut, inga konstigheter. Jag fixar det sen, bror, jag har koll. Stressa inte sönder dig för inget, det löser sig, jag svär.”
Två repliker, samma språk – men två helt olika språkliga världar..
Vad är slang – och vad är det inte?
Slang (تعبيرات دارجة) är inte ett avvikande eller felaktigt språk. Det är ett funktionellt register (سجل لغوي وظيفي), det vill säga en språklig nivå eller stil som väljs utifrån kommunikationens syfte, situation och mottagare . Slang används för att markera tillhörighet, distans, närhet, ironi eller makt. Inom lingvistiken betraktas slang ofta i relation till:
- Sociolekt (لهجة اجتماعية): avser ett språkbruk som är kopplat till en viss social grupp snarare än till ett geografiskt område. Det kan handla om hur språket används inom en viss samhällsklass, åldersgrupp, yrkeskår eller social miljö. En sociolekt kännetecknas ofta av särskilda ordval, uttryck, tonfall och ibland även sättet att strukturera meningar. Ett praktiskt exempel är att äldre talare kan använda ordet snut, medan yngre talare i vissa miljöer använder aina. Båda orden syftar på polis, men signalerar olika social tillhörighet och olika attityder till myndigheten.
- Geolekt (لهجة جغرافية):avser ett språkbruk som är kopplat till ett specifikt geografiskt område. Det handlar om språkliga variationer som utvecklas inom en viss region, stad eller ort och som kan omfatta uttal, ordförråd, uttryckssätt och ibland även grammatiska särdrag. Geolekter uppstår genom långvarig språklig gemenskap inom ett område och kan fungera som starka identitetsmarkörer för dem som använder dem. Ett praktiskt exempel är att bulle i stora delar av landet och fralla i vissa regioner, där skillnaden inte handlar om betydelse utan om regional språklig tillhörighet
